Jag minns känslan då man steg av planen och kände värmen slå emot en likt en ångbastu. Taxifärden in till Bangkok med alla dess galna intryck. Man hade aldrig upplevt något liknande! -Ja, ni vet säkert vad jag menar, för nu har ju Thailand blivit ett riktigt "Svensson"-resmål.
Tyvärr har det medfört att jag inte tycker att det är lika fantastiskt. Thailändarna är inte lika trevliga och angelägna om att uppvakta dig och priserna har verkligen skjutit i höjden. Självklar tillhör det utvecklingen men ärligt talat tror jag att Thailand kommer tappa sina turister om kanske en si sådär 10-15 år. Dels pga av priserna och dels för att en del av den genuina charmen håller på att försvinna.
Grannländerna, Burma, Vietnam och Laos, kommer säkert att locka över dessa resenärer när rycktet/kunskapen har nått alla turister om att man kan åka till dessa länderna och göra av med hälften av resekassan och antagligen uppleva samma saker.
Ett annat minne jag har av den tiden var då vi skulle inkvartera oss på Ao-Nang beach (Krabi) på det mycket enkla stället Dum Guest House. Det kostade 30 bath och då var frukost inkluderad! Rummet var enkelt och rent och det var allt man behövde. Vid ett tillfälle susade en lastbil förbi vårt guest house med lasten full av vattenmeloner. De stannade till av nyfikenhet och vi frågade om vi kunde få köpa en melon. Visst! 5 bath för en hel melon!!! Idag kostar en liten påse med några melonbitar ca 40 bath.
"Standardmåltiden" (fried rice) på den tiden kostade då, om jag har rätt för mig, 20 bath. Idag kostar den, beroende på var du bor, mellan 60 och 120 bath. Helt sjukt vilken prisutveckling!
Vår budgeten vid den tidpunkten låg på ca 5000 kr/mån/person för mat, boende och nöje. Idag gör en "Svensson"-familj av med ca 15-20 000 kr/person på tre veckors semester. Lite skillnad!!!
Tack och lov känner jag en hel del Thailändare så jag/min familj gör inte av med dess summor under våra resor till Thailand. Visserligen tar det några resor innan man lärt sig vad man skall betala för saker och ting och man upptäcker att det finns en hel del billigare alternativ. Man måste ju inte äta på hotellet!
Men som sagt - DET HAR BLIVIT DYRARE, MYCKET DYRARE.
Med risk för att låta som en snål jävel vill jag ta upp ett exempel på hur snabbt man kan göra av med pengarna. Jag, Djum och hennes väninna skulle gå ut och festa till det i Bangkok. Klubben vi skulle gå in på (Spasso), som är av det "finare" slaget, tog 750 bath (140 kr) i inträde. Visst, stället var fint och bjöd på högklassig live-musik, men mig veterligen har jag aldrig betalat dessa summor för att gå in någonstans i Sverige! Den festkvällen (jag bjöd hela kvällen) lyckades vi nog spendera närmare 10 000 bath (2 000 kr) och då släppte vi inte ens loss i baren.
Anledningarna är många och olika för att man återvänder till detta färgrika land, men de starkaste anledningarna: priserna och klimatet, tycker jag har blivit naggat i kanten pga att det inte längre är så himla billigt. Klimatet är dock sig likt! :o)
Nu tror kanske många av er läsare att jag tröttnat på Thailand men det har jag givetvis inte gjort. Självklart ger detta land mig små "kickar" än idag. Många av de vi besökte på Koh Phangan har jag fått ännu starkare koppling till och som en "vit thailändare" har jag kommit väldigt nära det genuint thailändska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar